torsdag 22 juni 2017

European-style JRPG

De fyras formel först
för att se vems makt som är störst!

Undinen skall slingra och sno,
salamandern skall brinna,
sylfen försvinna,
gnomen sträva och gno.


Den litterärt bildade känner kanske igen texten ovan, men SNES-fanatikern bör komma att tänka på ett visst spel. Från manualen, SNSP-K2-SCN:


Nu är det här översättningar som betraktas, från tyska till svenska av Britt G. Hallqvist och från japanska till engelska av Ted Woolsey, men fyra matchningar av fyra är så pass bra att man inte gärna kan tvivla på varifrån Square har lånat. En koll av namnen i japanska Seiken Densetsu 2 visar att Sylphid heter Jiñ på japanska (ジン med katakana). Det namnet kan mycket väl vara hämtat från en japansk översättning av Faust, men en djupdykning i japanska översättningar av Faust förefaller inte nödvändig. (På den länkade hemsidan kan man för övrigt också se att den tyska översättaren har hittat på helt egna namn, Vesuvio för Salamando exempelvis, något som kanske bidrar till det låga värdet på NOE-kassetten.)

Japaner är bra på att låna från olika håll och tider och sätta ihop det till något eget. Ofta är det egna de skapar så enhetligt att det inte märks varifrån de har lånat eller ens att de har lånat. Det har de i så fall gemensamt med Goethe, som inte alls skapade Faust från grunden eller var först med att sammanställa materialet i en bok (se t.ex. Marlowes Faust), men han gjorde det bättre än någon annan. Och Undine var nästan lika gammal på Goethes tid som nu. Ändå kan det bli besvikelse och missnöje när det uppdagas att något är lånat, som med Ocarina of Time och Wonder Boy. Sådana reaktioner är i regel helt obefogade.

Square är kända för det som brukar kallas för japanska rollspel, men influenserna till deras fantasivärldar verkar i stor utsträckning kunna härledas till det europeiska kulturarvet, varom japanerna tycks besitta större kunskaper än européerna själva, åtminstone utvecklarna på Square visavi europeiska spelare och spelrecensenter. Om man i Europa inte kan mäta sig med japanerna i spelutveckling så är det kanske en tröst att japanerna behöver Europa för att fylla spelen med innehåll, alltifrån arkitektur och möblering till karaktärernas pigmentering, men nog är det paradoxalt i att Square som på SNES-tiden visade så litet intresse för Europa samtidigt så att säga fyllde sina spel med Europa.


Bonus:
Förutom SNSP-K2-SCN finns ju även NES-K2-SCN, och vad hittar man längre upp på sidan med det inledande citatet om inte följande:

Mot Satans oäkta yngel har
jag Salomos nyckel till försvar.

lördag 3 juni 2017

Kommande SNES-bok i Platform Studies

Böckerna i serien Platform Studies, där humanister går på djupet med olika datorplattformar (däribland spelkonsoler), följer egentligen inte någon kronologi i utgivningen, men två år efter NES-boken I Am Error och åtta år efter Racing the Beam om Atari VCS väntas en SNES-bok utkomma i augusti. Super Power, Spoony Bards, and Silverware, som blir bokens namn, verkar av vad som framgår av förhandsinformationen rikta in sig på Nintendos väg bort från den dominerande ställning de hade under konsolgeneration 3, med huvudsaklig utgångspunkt i hårdvaran (plattformen). Man får förmoda att en djuplodande redogörelse för uppbrottet med Sony är att vänta, där Nintendo valde lagring på kassetter istället för på CD-ROM och sedan fortsatte på den inslagna vägen även under generation 5. (Skivor kan emellertid visa sig vara en parentes, som ingen kommer att sakna när de inte längre har någon fördel visavi kassetter avseende lagringsutrymme, men väl nackdelar avseende laddningstid.)

Nintendos marknadsandelar har givetvis haft betydelse för spelandet, kanske främst relaterat till tredjepartstillverkarnas satsningar, men för den sakens skull medför ett starkt Nintendo, som under generation 7, inte nödvändigtvis att kvaliteten på spelandet höjs. Under SNES-eran hade Nintendos motvilja mot skivor i vilket fall inte fått genomslag, utan högkvalitativa spel fortsatte att produceras även efter att konkurrenter hade börjat med skivor. Däremot blev effekten stor på NUS. Författaren Dominic Arsenault måste antagligen förhålla sig till att Nathan Altice i I Am Error hade långa utläggningar om emulatorernas ursprung, synthistoria och speedrunning med mera som precis lika gärna hade kunnat vara en del av en bok om SNES; Arsenault kan därför i sin bok behöva belysa andra aspekter för att inte överlappa I Am Error. Förhoppningsvis kan boken vara relevant ändå.

torsdag 11 maj 2017

Svårigheten att källförteckna arkadspel

Nathan Altice gör stor sak av källförteckningen i sin bok I Am Error. Bokens appendix (A och B), noter, källförteckning och register ger sammanlagt nästan 100 sidor efter efterordet. Ändå tvingas han medge att källhänvisningarna inte uppfyller hans egna kriterier, på sidan 337: ”And I AM ERROR inevitably fails on this account. Chapter 2 alone lists dozens of arcade games, most with their own peculiar hardware architectures.”

Altice vill nämligen i källförteckningen ha med detaljerade uppgifter om lagringsformatet, alltså mappers med mera när det gäller NES-kassetter och motsvarande för arkadspel. Han skriver (på sidan 335) att om man i en källförteckning bara uppger utvecklare, titel och utgivningsår för ett spel så är det att jämföra med att för Krig och fred skriva: ”Tolstoy, Leo. War and Peace. 1869.” För svenskt vidkommande finns det i Tolstojs andra stora verk, Anna Karenina, en kort passage som kan användas för att belysa hur viktigt det är att vara mer specifik än så i sina hänvisningar. I en tidigare svensk översättning gjord av Sigurd Agrell finns det mot slutet av elfte kapitlet i åttonde delen i Anna Karenina II en replik som har blivit något av ett bevingat uttryck: ”Den ene lever bara för det foder han själv behöver, en sån som Kirillov – han bara fyller sin egen våm.”

Bland skånska gourmander med litterär bildning är det populärt att med hänsyftning på denna passage i Anna Karenina säga att man fyller sin våm, eller, i perioder av mer måttfullt ätande, säga exempelvis att man fyller våmmen till lunch och idisslar resten av dagen. Men bestämmer man sig för att kolla i Anna Karenina och får en nyare översättning i sin hand, så står det istället att Kirillov fyller sin buk. Buk är ju ett helt vanligt ord att använda om människor och inget som ger någon förutsättning att idissla. Vilket ord Tolstoj verkligen valde tycks ingen veta, men bland bloggens många ryska läsare kan man tycka att det borde finnas någon som kan leta upp originaltexten från 1877 och meddela Tolstojs ordval. Kommentarsfältet är öppet.

Hursomhelst så förmår Altice alltså inte presentera samma detaljerade källförteckning av arkadspel som för NES, och i analogi med Anna Karenina så kan det finnas skillnader också mellan arkadspel som gör att man behöver en tydligt specificerad källa. Nu pratade jag inte med Ludde Nordenskjöld om källförteckning av arkadspel när vi var på Retrospelsmässan härförleden, men hans bok Insert Coin har inte en lika vetenskaplig framtoning som I Am Error har, och handlar inte i första hand om arkadspelen i sig utan om deras plats i det svenska samhället (och Automatspelslagen). Jag tänkte annars att Insert Coin kunde ha något att tillföra där I Am Error kommer till korta, men det är ju valfritt för författare och förlag att ange källor och i så fall hur noggrant, och för Dokument Press är källhänvisningar uppenbarligen inte ett lika prioriterat område som för MIT Press.

En av Sebastian Petterssons bilder från Retrospelsmässan. Samtliga bilder i full storlek (8120x3000) finns på Google Drive.

torsdag 27 april 2017

Tidigare genomgångar av Traderas tv-spelsmarknad

Regelbundna genomgångar av Traderas spelmarknad var 60:e dag (så länge som auktioner finns kvar för beskådan efter att de avslutats) har varit ett inslag på Spelsamlarbloggen sedan starten 2011. Idag var det egentligen dags för ännu en sådan, men som jag flaggade för i samband med den förra så blir det ingen, eftersom det så kallade gamla Tradera har stängts och den nya, smartphone-anpassade varianten är mycket sämre, knappt möjlig, att arbeta med.

Här kommer istället en sammanfattning med länkar till alla tidigare genomgångar, där man kan följa sin favoritkategori flera år tillbaka och se hur spelsamlarmarknaden har utvecklats med mera. Man kan se att tv-spelshandeln minskar sedan ett eller ett par år tillbaka, för NES och SNES till och med rejält. Om minskningen på Tradera är representativ för handeln i stort har jag inte lyckats utröna, men hur det förhåller sig därmed kan man nog få en bild av på Retrospelsmässan: blir mässan en succé så är det ingen tvekan om att det är Tradera det är fel på. Tradera blir hursomhelst allt mindre intressant att följa när dessutom fastprisannonserna tar över, så det finns gott om anledningar att avsluta den löpande bevakningen av handeln där.


30 aug 2011: Spelsamlarmarknaden på Tradera sommaren 2011


28 okt 2011: Traderas spelmarknad sept-okt 2011


28 dec 2011: Spelmarknaden på Tradera under julhandeln 2011


27 feb 2012: Traderas spelmarknad jan-feb 2012


29 apr 2012: Traderas spelmarknad mars-april -12


27 jun 2012: Traderas spelmarknad maj-juni 2012


26 aug 2012: Traderas spelmarknad sommaren 2012


25 okt 2012: Traderas spelmarknad sept-okt 2012


1 nov 2012: Uppsamlingsheat för sista veckan i oktober


31 dec 2012: Traderas spelmarknad november-december 2012


2 mar 2013: Traderas spelmarknad under januari och februari


2 maj 2013: Traderas spelmarknad under mars och april 2013


1 jul 2013: Traderas spelmarknad under maj och juni 2013


30 aug 2013: Traderas spelmarknad sommaren 2013


29 okt 2013: Traderas spelmarknad sept-okt 2013


28 dec 2013: Traderas spelmarknad november-december 2013


27 feb 2014: Traderas spelmarknad under januari och februari 2014


28 apr 2014: Traderas spelmarknad mars och april -14


27 jun 2014: Traderas spelmarknad under maj och juni -14


26 aug 2014: Traderas spelmarknad sommaren 2014


25 okt 2014: Traderas spelmarknad september oktober -14


2 nov 2014: Tradera sista veckan i oktober


1 jan 2015: Spelmarknaden på Tradera under julhandeln 2014


2 mar 2015: Traderas spelmarknad i början av 2015


2 maj 2015: Traderas spelmarknad under mars och april 2015


30 jun 2015: Traderas spelmarknad under maj och juni 2015


28 okt 2015: Traderas spelmarknad under september och oktober


27 dec 2015: Traderas spelmarknad under julhandeln 2015


25 feb 2016: Traderas spelmarknad under januari och februari


25 apr 2016: Tradera spelmarknad under mars och april


24 jun 2016: Tradera maj-juni 2016


1 jul 2016: Tradera sista veckan i juni


30 aug 2016: Traderas spelmarknad sommaren 2016


29 okt 2016: Traderas spelmarknad under september och oktober 2016


28 dec 2016: Traderas spelmarknad i slutet av 2016


26 feb 2017: Traderas spelmarknad januari och februari 2017


söndag 16 april 2017

Automatspelslagens avskaffande avlägset


Under fjolåret ägnade sig Retrospelsmässans planeringsgrupp åt att bilda opinion för att få bort en lag som ställer krav på den som vill tillhandahålla elektroniska spel för gäster eller kunder i sin verksamhet. Nu drygt ett och ett halvt år efter att initiativet presenterades är det svårt att säga om det har lett någonvart. Namninsamlingen har drygt 1500 underskrifter, inte min, men det verkar inte troligt att en ämbetsman kommer att stå på Retrospelsmässan och riva sönder ett papper med Automatspelslagen, som den kallas, för att visa att den upphör att gälla.

För lagar gäller att överträdelser beivras i särskilt stor utsträckning när överträdaren är beroende av någon form av tillstånd eller subvention som enkelt kan dras in, eller när böter eller vite kan utdömas utan större ansträngning. Att bryta mot Automatspelslagen ger således en påföljd av något slag lika säkert som om man parkerar bilen fel, om än inte lika fort, och ägaren till ett ställe måste först betala skatt för att finansiera Lotteriinspektionen, och sedan böter när Lotteriinspektionen finner att lagen inte följs. Klart att få är sugna på det.

Lagar stiftas ofta som en reaktion på något tekniskt genombrott och blir sedan svåra att tillämpa när tekniken utvecklas vidare. Automatspelslagen tillhör en av de obsoleta, men det går i princip inte att få gehör för önskemål om minskad regelbörda, inte på något område. I stort sett alla som uträttar något i verkligheten, snarare än vid ett skrivbord, tycker att de har för mycket regler att förhålla sig till, men snåriga regelverk sysselsätter mängder med jurister som livnär sig på det som är till besvär för dem som uträttar något i verkligheten. Oaktat Automatspelslagens exitens kommer den ackumulerade bördan av lagar, regler, förordningar, direktiv, styrdokument, klausuler och så vidare att fortsätta tillta. Det blir alltmer ett kontorsråttornas välde där arbetet styrs av rent påhittade behov. Någonstans finns förmodligen en intention att göra det bättre för slutkunden eller i någon mening samhället (Automatspelslagen syftar bland annat till att främja föreningslivet), men juristerna skapar på egen hand inget välstånd när de för vilka lagarna skrivs väljer eller tvingas att lägga ner.